New studies confirm: passive wildlife reflectors are inefficient.
Blå viltreflektorer som monteras på vägkantstolpar har fått mycket uppmärksamhet på senare år. I media påstås det ibland att reflektorerna har minskat viltolyckor med upp över 75% och utgör en effektiv åtgärd. Men är detta verkligen sant och kan reflektorerna förväntas ha någon effekt överhuvudtaget? I detta projekt har vi granskat befintliga kunskaper om reflektorer, tittat närmare på deras funktion och bedömt den potentiella effekten på vilt.
Flera vetenskapliga studier och meta-analyser visar nu att den påstådda effekten saknas helt eller är ett resultat av hur undersökningen är upplagd. I regel ger de studier en positiv bild av reflektorers effekt som saknar kontroller, har genomförts under kort tid och lider av andra felkällor i datainsamlingen. Studier som täcker in längre tidsperioder (> 1 år) och som använder sig av kontrollsträckor enligt en full BACI-approach har inte kunnat visa någon positiv effekt av reflektorerna.
Tekniska studier på reflektorers funktion och ljusspridning visar dessutom att ljusflödet från reflektorerna är mycket begränsat och synligt endast inom ett litet område utanför vägen. Beteendestudier på djur visade dessutom en mycket liten respons på och snabb vänjning till de optiska signalerna från reflektorerna.
Våra fälttester förtydligade att reflektorernas sken var förvånansvärt svagt och i det närmaste försumbart när strålkastarljuset lyste på kantstolpe och vägyta som båda utgjorde en mycket tydligare ljussignal till djuren. Under optimala förhållanden kan reflexen vara synlig som en svag ljuspunkt några sekunder innan strålkastarskenet blir synlig i omgivningen och på kantstolpen. Att denna tidiga, korta och svaga ljussignal som i bästa fall föregår ljusskenet från stolpe och vägyta skulle kunna ha en avgörande effekt på olycksrisken är mer än osannolikt.
Slutsatser
Slutsatsen som vi drar från litteraturstudien, tekniska studier och våra egna fälttester är tydliga: viltreflektorer är inte effektiva åtgärder för att motverka viltolyckor.
Däremot rekommenderar vi att initiera experimentella och vetenskapligt kontrollerade studier för att testa hur såväl djur som trafikanter reagerar på olika optiska och akustiska varningssignaler.
Download
- Final report (in Swedish) (2 MB)
- Länk till rapporten vid Trafikverkets bibliotek
- dokumentation i form av bilder och filmmaterial kommer att publiceras här inom kort.
International references
- Benten A, Annighöfer P and Vor T. 2018. Wildlife warning reflectors’ potential to mitigate wildlife-vehicle collisions—a review on the evaluation methods Frontiers in Ecology and Evolution 6:37. DOI: 10.3389/fevo.2018.00037
- Brieger, F. m.fl. 2016a. Effectiveness of light-reflecting devices: A systematic reanalysis of animal-vehicle collision data. – Accid. Anal. Prev. 97: 242–260. DOI: 10.1016/j.aap.2016.08.030
- Rytwinski, T. m.fl. 2016a. How Effective Is Road Mitigation at Reducing Road-Kill? A Meta-Analysis. – PLoS ONE 11: e0166941.
- D’Angelo, G. & van der Ree, R. 2015. Use of Reflectors and Auditory Deterrents to Prevent Wildlife–Vehicle Collisions. – In: Handbook of Road Ecology. John Wiley & Sons, Ltd, pp. 213–218.
- Schulze C och Polster J-U. 2017. Wirkungsweise von Wildwarnern. – Forschung Strassenbau und Strassenverkehrstechnik 1127: 96.