Djurkollisioner på järnväg har ökat i Skandinavien och övriga Europa under de senaste 40 åren. Dessa kollisioner orsakar stort lidande och står i strid med europeiska miljödirektiv och med norsk-svensk transportpolitik och miljökvalitetsmål. Därtill är det ett stort problem för järnvägsoperatörer på grund av skador på lok och kopplingar. Problemet kommer att öka när tågen uppgraderas till modernare tåg som också går i högre hastigheter.
Forskning viser at det er få tiltak som er effektive i å hindre togkollisjoner med dyreliv. De vanligste tiltakene er å rydde vegetasjon langs jernbanen og å forsyne spesialbelastede strekninger med viltgjerder og faunabruer. Bruer for dyr er imidlertid et svært kostbart tiltak, så det er behov for nye og kostnadseffektive løsninger på problemet.
Siden 2019 har forskere fra Ruralis – Institutt for rural- og regionalforskning. Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) og Norges miljø- og biovitenskaplige universitet NMBU samarbeidet tett med svenske forskere ved Sveriges Landbruksuniversitet og EnviroPlanning for å finne nye løsninger.
I løpet av 2020 og 2021 har vi med suksess testet hvordan ville dyr reagerer på ulike lyder på attraktive foringsplasser, saltsteiner og tjæretrær innenfor Grimsö froskeområde og i Østerdalen. Dette for å finne de mest passende lydene som kan skremme dyrene vekk fra jernbanelinjene også.
I løpet av perioden 2021-2022 skal vi nå teste gjennomføringen i jernbanemiljøet. Dette gjøres dels langs utvalgte jernbanestrekninger i både Norge og Sverige og dels i samarbeid med lokførere ved spesielt ulykkesutsatte strekninger.
I Sverige er prosjektet finansiert av Interreg, Trafikverket (Wildlife Safe Railway II-prosjektet 2019-2023), Marie Claire Cronstedt Foundation og SJ. I Norge er studiene finansiert av Interreg, Bane NOR, Jernbanedirektoratet og Norske Tog (2021-2024). Vi samarbeider også med faggrupper bestående av deltakere fra Bane NOR, Statens vegvesen, Norges Skogeierforbund, Norges Jeger- og Fiskerforbund og UiO, Godsnett, Norske Tog og SJ.
Mål
Hovedmålet for prosjektet er å teste ulike lyd og lys-løsninger som skal skremme dyr bort fra jernbanelinjene. Dette skal bidra til å minimere påkjørsler av vilt langs jernbanen.
Prosjektets langsiktige mål er å skape tryggere vei- og jernbanetransport i Norden med en infrastruktur som er godt integrert i landskapet der dyrenes bevegelser i landskapet kan opprettholdes.
Resultatene fra prosjektet skal gi et vitenskapelig grunnlag til å utvikle og implementere et fleksibelt viltvarslings-system som skal påvirke dyrene til å trekke bort fra jernbanelinjene straks før togene passerer - uten å begrense dyrenes bevegelsesmuligheter i landskapet for øvrig. Dyrene skal skremmes bort fra infrastrukturen med hjelp av utvalgte akustiske og visuelle signaler som skaper en kortvarig, men kontrollert rømningsrespons hos dyrene rett før toget passerer. Et vel fungerende varslingssystem vil redusere omfanget av dyrelidelser, føre til en bedre hverdag for togfører og gi store samfunnsøkonomiske besparelser.
Metoden skal kunne brukes der fysiske tiltak som viltgjerder eller viltpassasjer ikke er mulig eller må suppleres. Metoden er testet for ville dyr som elg og hjort, men kan også videreutvikles og testes for rein.
Projektets långsiktiga mål är att:
- Bidra till att minska antalet kollisioner med vilda djur
- Forbedre kunnskap om forebyggende tiltak mot dyrekollisjoner
- Utveckla grunden till åtgärdsalternativ med högre kostnadseffektivitet än viltstängel och faunabroar
- Utveckla och testa olika tekniska lösningskoncept
- Testa hur åtgärdskonceptet fungerar i olika skandinaviska klimat och i olika topografi
Prosjektstruktur
Projektet omfattar två arbetspaket som länkar till den som nyttjar och till den som äger järnvägen: AP1 om tågbaserade (mobila) och AP2 om järnvägsbaserade (stationära) skrämselsystem.
Arbetspaket 1 – Tågbaserad viltvarning. I loken installeras en kamerea-enhet (Driver Activated Scaring Systems, DASS) som aktiveras av föraren när den upptäcker djur på spåret framför. Aktiveringen sparar videoinspelningen 10-20 sekunder före larmet plus en minut efter larmet, samtidigt som en ljudsignal spelas upp för att varna eller skrämma djuret från spårområdet. Djurens respons på tåget och på ljudet dokumenteras på videoinspelningen. Initialt ska systemets funktionalitet testas genom att lokföraren endast filmar djurens beteende när tågen närmar sig. Därefter ska filmingen kombineras med olika ljudsignaler som lokföraren spelar upp när djur finns vid spåret. Då kan även lokföraren använda nya ljudsignaler och befintliga ljudsignaler (från tyfon, broms eller halkbekämpning).
Syftet med försöken är att skapa en snabb, kontrollerad och om möjligt riktad flyktreaktion där djuren lämnar järnvägslinjerna för att söka skydd innan tåget kommit för nära.
Forskningen ska lägga en grund för vidareutveckling av de tekniska lösningarna för viltavvärjning från loken. 
Arbetspaket 2 – Järnvägsbaserad viltvarning. Längs utvalda järnvägssträckor installeras ett stationärt viltvarningssystem (Movement Activated Scaring System, MASS). MASS-enheten aktiveras enbart av djurens rörelse och spelar upp ljudsignaler (andra signaler än i AP1) medan djurens reaktion spelas in på video. Syftet med försöken är att skapa en pålitlig och kontrollerad flyktreaktion där djuren lämnar järnvägslinjerna för att söka skydd innan tåget passerar.
Resultaten skall ge en fördjupad kunskap om vilka signaler som är mest lämpliga att använda. Djuren skall helst inte fly i panik, dels för att undvika risken att de flyr åt fel håll (t ex genom en stängselöppning eller längs järnvägen) och dels för att ge djuren möjlighet att koppla varningsljudet till att ett tåg eller fordon närmar sig. Kombinationer av ljud och andra signaler, som ljus, ingår också i experimenten.
Metoderna implementeras av Trafikverket redan under forskningsprojektets pågående utvecklingsfas. Trafikverket kommer anlägga en första övervakade viltövergång på järnväg under 2022 där viltvarningen aktiveras när både tåg och djur detekteras i närheten av passagen. Här ska samma ljudsignaler användas som vi utreder med våra MASS-studier. Anläggningen byggs norr om Upphärad på järnvägslinjen mellan Trollhättan och Göteborg. Övervakningssystemet är integrerat i Trafikverkets förvaltning för drift och underhåll och ska vara en förlaga för fler framtida viltpassager i plan.
Illustrasjoner: Lasse Jäderberg (Grimsö)
