Tågbaserad Viltvarning

Även om mycket kan göras för att säkra järnvägen, så har även tågoperatörer ett ansvar för att undvika olyckor. Tågen kan sällan bromsa in i tid men med rätt teknik kan de identifiera hindren på spåret och varna människor som djuren. Tågets signalhorn eller tyfon är det brukliga sättet för att varna människor – men det har endast begränsat effekt på djur. Vi studerar hur djur kan uppmärksammas på och varnas för ankommande tåg.

Vi studerer dyrenes reaksjon på varselsignaler som lokføreren kan bruke for å avverge en kollisjon. Ulike lydsignaler testes mens dyrenes reaksjoner registreres på video i en eksperimentell viltvarslingsenhet (DriverActivatedScareSystem, DASS).

Påkört dovhjort på Kinnekullebanan som fotograferats av DASS enheten från lokförarhytten. Bild: Mattias Olsson.

Et flertall av lokførere fra både Norge og Sverige er med i prosjektet med å filme dyr i togsporene.

DASS kameran i förarkabinen på tåget i Gjövikbanen, Norge.
Bild: Svein-Morten Eilertsen, NIBIO

Ressurser for lokførere

Om delprojektet

I projektet testar vi hur en mobil viltavvärjning kan fungera på tåg. Detta sker med hjälp av vår egentillverkade kamera och skrämselenhet ”DASS” (Driver activated scare system) som monteras på framrutan i förarkabinen och aktiveras av lokförarna. DASS-enheten fungerar dels som en kamera som kan spara video retroaktivt efter aktiveringen och dels som en uppspelningsenhet för utvalda varningsljud som ska testas. På videon kan vi sedan studera djurens reaktioner på både tåg och ljud. När vi ser att varningsljuden leder till en effektiv minskning av olycksrisker, kan DASS-tekniken förenklas och effektiviseras inför en kommersiell utveckling. Projektets resultat skall stötta teknikkonsulter och innovatörer i utvecklingen av effektiva kommersiella produkter.

Lokförare som medverkar i projektet rapporterar in filmer och observationer enligt given rutin. Lagringen av filmer sker i Capture, Trafikverkets och SLUs nya plattform för hantering av bilder och filmer i viltforskningen.
 
Vi fokuserar i första fasen på långsamtgående tåg (regionaltåg, godståg) på sträckor med hög frekvens av djurpåkörelser (t ex Rørosbanen, Dovrebanen, Nordlandsbanen, Malmbanan, Kinnekullebanan).

Dokument

Arkiv