Djurkollisioner på järnväg har ökat i Skandinavien och övriga Europa under de senaste 40 åren. Dessa kollisioner orsakar stort lidande och står i strid med europeiska miljödirektiv och med norsk-svensk transportpolitik och miljökvalitetsmål. Därtill är det ett stort problem för järnvägsoperatörer på grund av skador på lok och kopplingar. Problemet kommer att öka när tågen uppgraderas till modernare tåg som också går i högre hastigheter.
Forskning visar att det finns få åtgärder som är effektiva för att förhindra tågkollisioner med vilda djur. De vanligaste åtgärderna är att röja växtlighet längs järnvägen och förse särskilt belastade sträckor med viltstängsel och faunabroar. Broar för djuren är dock en mycket dyr åtgärd, så det finns ett behov av nya och kostnadseffektiva lösningar på problemet.
Sedan 2019 har forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet och EnviroPlanning arbetat tilsammans med Ruralis – Institutt for rural- og regionalforskning, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) och Norges miljø- og biovitenskaplige universitet NMBU för att skapa innovativa lösningar för att minska antalet viltpåkörningar.
Under 2020 och 2021 har vi framgångsrikt testat hur vilda djur reagerar på olika ljud vid attraktiva födoplatser, saltstenar och tjärträd inom Grimsö froskningsområdet och i Østerdalen. Detta för att hitta de mest lämpliga ljuden som kan skrämma bort djuren även från järnvägslinjerna.
Under perioden 2021-2022 kommer vi nu att testa implementeringen i järnvägsmiljön. Detta görs dels längs utvalda järnvägssträckor i både Norge och Sverige samt dels i samarbete med lokförare vid särskilt olycksdrabbade bandelar.
Projektet i Sverige finansieras av Interreg, Trafikverket (projekt Viltsäker Järnväg II 2019-2023), Marie Claire Cronstedts Stiftelse och SJ. I Norge finansieras studierna av Interreg, Bane NOR, Norges Jernbanedirektorat, och Norske Tog (2021-2024). Vi har även samarbete med yrkesgrupper som består av deltagare från Bane NOR, Statens vegvesen i Norge, Norges Skogeierforbund, Norges Jæger- og Fiskarforbund samt UiO, Cargo Net, Norwegian Trains och SJ.
Mål
Det centrala målet med projektet är att testa om olika ljud- och ljussignaler kan skrämma bort djur från järnvägsspåren, vilket ska bidra till att minska kollisioner med djur längs järnvägen. Projektets långsiktiga mål är att skapa säkrare väg- och järnvägstransporter i Norden med en infrastruktur som är väl integrerat i landskapet så att naturliga rörelser kan bibehållas.
Resultaten från projektet ska ge ett vetenskapligt underlag för att utveckla och implementera ett flexibelt varningssystem för vilda djur som kommer avvärja djuren från järnvägsområdet innan tågen passerar – utan att begränsa djurens rörelsemöjligheter i resten av landskapet. Detta ska åstadkommas med utvalda akustiska och visuella signaler som skapar en kortvarig men kontrollerad flyktrespons hos djuren strax innan tåget passerar.
Metoden ska kunna tillämpas där fysiska åtgärder som t ex viltstängsel eller viltbroar inte är möjliga eller behöver kompletteras. Metoden testas för vilda djur som älg och rådjur men kan också vidareutvecklas och testas för annat vilt samt ren.
Projektets långsiktiga mål är att:
- Bidra till att minska antalet kollisioner med vilda djur
- Förbättra kunskapen om förebyggande åtgärder mot djurkollisioner
- Utveckla grunden till åtgärdsalternativ med högre kostnadseffektivitet än viltstängel och faunabroar
- Utveckla och testa olika tekniska lösningskoncept
- Testa hur åtgärdskonceptet fungerar i olika skandinaviska klimat och i olika topografi
Projektstruktur
Projektet omfattar två arbetspaket som länkar till den som nyttjar och till den som äger järnvägen: AP1 om tågbaserade (mobila) och AP2 om järnvägsbaserade (stationära) skrämselsystem.
Arbetspaket 1 – Tågbaserad viltvarning. I loken installeras en kamerea-enhet (Driver Activated Scaring Systems, DASS) som aktiveras av föraren när den upptäcker djur på spåret framför. Aktiveringen sparar videoinspelningen 10-20 sekunder före larmet plus en minut efter larmet, samtidigt som en ljudsignal spelas upp för att varna eller skrämma djuret från spårområdet. Djurens respons på tåget och på ljudet dokumenteras på videoinspelningen. Initialt ska systemets funktionalitet testas genom att lokföraren endast filmar djurens beteende när tågen närmar sig. Därefter ska filmingen kombineras med olika ljudsignaler som lokföraren spelar upp när djur finns vid spåret. Då kan även lokföraren använda nya ljudsignaler och befintliga ljudsignaler (från tyfon, broms eller halkbekämpning).
Syftet med försöken är att skapa en snabb, kontrollerad och om möjligt riktad flyktreaktion där djuren lämnar järnvägslinjerna för att söka skydd innan tåget kommit för nära.
Forskningen ska lägga en grund för vidareutveckling av de tekniska lösningarna för viltavvärjning från loken. 
Arbetspaket 2 – Järnvägsbaserad viltvarning. Längs utvalda järnvägssträckor installeras ett stationärt viltvarningssystem (Movement Activated Scaring System, MASS). MASS-enheten aktiveras enbart av djurens rörelse och spelar upp ljudsignaler (andra signaler än i AP1) medan djurens reaktion spelas in på video. Syftet med försöken är att skapa en pålitlig och kontrollerad flyktreaktion där djuren lämnar järnvägslinjerna för att söka skydd innan tåget passerar.
Resultaten skall ge en fördjupad kunskap om vilka signaler som är mest lämpliga att använda. Djuren skall helst inte fly i panik, dels för att undvika risken att de flyr åt fel håll (t ex genom en stängselöppning eller längs järnvägen) och dels för att ge djuren möjlighet att koppla varningsljudet till att ett tåg eller fordon närmar sig. Kombinationer av ljud och andra signaler, som ljus, ingår också i experimenten.
Metoderna implementeras av Trafikverket redan under forskningsprojektets pågående utvecklingsfas. Trafikverket kommer anlägga en första övervakade viltövergång på järnväg under 2022 där viltvarningen aktiveras när både tåg och djur detekteras i närheten av passagen. Här ska samma ljudsignaler användas som vi utreder med våra MASS-studier. Anläggningen byggs norr om Upphärad på järnvägslinjen mellan Trollhättan och Göteborg. Övervakningssystemet är integrerat i Trafikverkets förvaltning för drift och underhåll och ska vara en förlaga för fler framtida viltpassager i plan.
Ritningar: Lasse Jäderberg (Grimsö)
